Svensk
Köttrasprövning AB bedriver individprövning av köttrastjurar samt deltar i
utvecklingen av metodik för avelsvärdering av köttrasdjur.
Svensk
Köttrasprövning ägs av Nordiska Avelsföreningen för Biffraser (NAB), VikingGenetics, Scan och Svenska Avelspoolen AB.
Individprövningen innebär att de tjurar, som skall avelsvärderas
föds upp på en individprövningsstation. Genom att de testas samtidigt i samma
miljö eliminerar man så långt som möjligt påverkan av miljön och de skillnader
som tjurarna visar för de egenskaper som registreras, beror huvudsakligen på
genetiska skillnader mellan individerna.
Sedan
2010 sker individprövningen av köttraser på Gunnarps Individprövningsstation
utanför Hörby i Skåne. På stationen finns idag plats för ca 170 tjurar.
Tjurarna går lösa i stora djupströboxar i ett öppet lösdriftstall. De har fri
tillgång till ett fullfoder bestående av ensilage och kraftfoder.
På
Gunnarp sker prövningen under former som liknar praktisk nötköttsproduktion så
långt som möjligt. Detta ger ett bra underlag för ett avelsarbete, vars
målsättning är att skapa det djurmaterial som vi behöver i framtidens
nötköttsproduktion.
Varje
år prövas årets bästa tjurkalvar från de olika köttraserna på stationen. De är
födda under perioden 1 januari t o m 15 april och sätts in på Gunnarp under
augusti (vecka 33). Fram till dess har de gått tillsammans med sin moder och
andra djur i födelsebesättningen.
Tjurkalvarna
som skall individprövas väljs ut av respektive rasförening och vid urvalet
används bl a BLUP-värden
och andra uppgifter om både tjurkalven själv, dess far och mor. Målsättningen
är att de bästa tjurkalvarna skall individprövas. Tjurarna ägs av respektive
uppfödare under tiden på Gunnarp.
Efter
insättningen i augusti får djuren acklimatisera sig på stationen under några
veckor och själva prövningsperioden startar i september. Prövningsperioden
avslutas i februari året efter.
Tillväxten är av tradition den egenskap som tjurarna avelsvärderas
för på en individprövningsstation. Bra tillväxtegenskaper är naturligtvist
mycket viktigt i köttproduktionen.
Tjurarna
vägs vid ankomsten, var annan vecka under prövningsperioden samt vid
prövningsperiodens slut. Tillväxten anges dels i reella tal, g/dag, som
slutvikt och som ett T-tal. T-talet är ett relativtal, som anger tjurens
tillväxt i förhållande till de övriga tjurar inom samma ras och åromgång.
Tjurarna
veterinärbesiktigas på födelsegården före ankomsten till Gunnarp. Under tiden
på prövningsstationen står de under kontroll av vår stationsveterinär. För att
så långt möjligt undvika hälsostörningar läggs stor vikt vid förebyggande
hälsovård. Godkänd status i de olika hälsoprogrammen, t ex BVD, Paratuberkulos,
Leukos, krävs för att få pröva tjur på Gunnarp. En
hälsodeklaration medföljer varje tjur efter avslutad prövning.
Att
de blivande avelstjurarna har bra fertilitet är naturligtvis mycket viktigt.
Tjurarnas testiklar och bitestiklar undersöks genom palpation flera gånger
under prövningsperioden. Vid prövningens slut mäts testikelomkretsen, vilket är
ett mått på fertilitetsegenskaperna. Vi har idag inte något säkert underlag för
att rangordna tjurarna efter testikelmått, utan de måste istället klara vissa
uppsatta minimimått för att bli godkända.
Att
kunna ta spermaprov på tjurarna efter avslutad prövning vore ett mycket bra
hjälpmedel för at selektera bort tjurar med dålig spermakvalitet. Tyvärr är det
mycket svårt på så unga köttrastjurar. Många är t ex inte helt könsmogna vid
prövningstids slut, utan behöver ytterligare någon månad för att bli fullt
könsmogna. Arbete pågår på SLU för att försöka utveckla metod för provtagning
och värdering av sperman.
Avelstjurarnas
hållbarhet är mycket viktigt. För detta krävs bl a en
funktionell exteriör och bra klövar. På Gunnarp följs djurens utveckling mycket
noga och vid avslutad prövning sker en exteriörbedömning.
Klövarnas
utveckling följs också noga och avvikelser från normal utveckling noteras.
Tjurarnas klövbedöms i samband med verkningen efter slutvägningen och ett
klövhälsobetyg beräknas utifrån hur allvarliga anmärkningar tjuren har fått.
Klövhälsobetyget anges påp en 10-gradig skala där 10
motsvarar helt utan anmärkning.
Lugna,
hanterbara och snälla djur är mycket viktigt i köttproduktionen. Det är dels en
säkerhetsfråga, men också viktigt för enkel hantering av djuren utan alltför
stor arbetsinsats. På Gunnarp observeras därför tjurarnas lynne mycket noga
under hela vistelsen på stationen. Tjurar som inte har ett bra lynne godkänns
inte.
För
att förbättra metoderna för individprövningen pågår alltid utvecklingsarbeten.
Dessa sker med hjälp från bla Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Utvecklingsarbetena syftar dels till att förbättra och utveckla
individprövningen dels till att utveckla svensk nötköttsproduktion.
Efter
avslutad prövning säljs de bästa tjurarna på en auktion, som hålls i början av
mars. För att få deltaga i auktionen krävs att
tjurarna uppfyller de krav som ställs både från respektive rasförening och från
Svensk Köttrasprövning.
Efter
avslutad prövning rangordnas tjurarna med hänsyn till T-tal. Svensk Köttrasprövning
och rasföreningarna sätter minimikrav på T-tal för att tjurarna skall få deltaga på auktionen.
Tjurarna
skall också uppfylla ställda krav på hälsa, testiklar, exteriör, klövar och
lynne för att godkännas som avelstjurar. Tjurar med låga T-tal eller som inte
uppfyller gällande minikrav för övriga egenskaper slaktas. Tjurar med T-tal
runt medeltalet och som uppfyller övriga krav kan tas hem av ägaren om så
önskas. Dessa tjurar är mycket bra som avelstjurar i bruksbesättningarna.
De
bästa tjurarna från individprövningen och som också har bra BLUP-värden,
utgör årets elittjurar. De är en mycket viktig resurs i avelsarbetet med
köttraserna och skall användas på ett optimalt sätt.
Viking
Genetics väljer, på inrådan av respektive rasförening,
varje år ut sina blivande semintjurar från de bästa
tjurarna på Gunnarp.
Individprövning av de bästa tjurarna är ett viktigt komplement
till BLUP-metodiken. På individprövningsstationen
Gunnarp kvalitetsdeklareras tjurarna för fler egenskaper än tillväxt. Stor vikt
läggs vid fertilitetsegenskaper, lynne, exteriör och klövar. Genom att med
hjälp av bl a BLUP-värden
välja ut de tjurar som skall individprövas försöker vi få med de bästa av
årgångens tjurkalvar på individprövningen.
Vid
detta urval är det inte bara högt BLUP-värde för
tillväxt som gäller. Stor vikt läggs också vid Avelsindex och avelsvärdena för
födelsevikt och lätta kalvningar, varför det inte alltid är de tjurar som har
de högsta värdena för tillväxt, som bedöms vara de bästa att individpröva.
Tjurar som lämnar Gunnarp med bra värden på alla de egenskaper som registreras
där, samt också bra BLUP-värden, är årgångens bästa
avelstjurar. Det borde vara en självklarhet att målinriktade avelsbesättningar
väljer bland dessa tjurar när man skall köpa avelstjur.